Natur och geologi

Få fjällområden är så lättillgängliga som Dundret för den som vill upptäcka och uppleva fjällets natur. Dundret ligger endast tre kilometer från Gällivare centrum och med sina 823 meter över havet når Dundret långt över skogsgränsen. Av de 200 fröväxter man hittat på Dundret är 30 riktiga fjällarter som fjällnejlika, lappspira, lappljung och fjällgröna. På topparna lever fjällripor, snösparvar och den tystlåtna, orädda fjällpiparen.

Dundret består av urberg, främst mörk gabbro och har fem tydliga toppar: Linbanetoppen (med masten, 757 möh), Stora toppen (med Åke på toppen stugan, 823 möh), Kelvatoppen (808 möh), Hebrotoppen/Västtoppen (809 möh), Lilla toppen/Hängflygartoppen (747 möh).

Utsikten från Dundret är fantastisk. Från Dundrets topp ser man 1/11 del av Sveriges yta, bland annat Sarekfjällen och Kebnekaise. Midnattssolen ser man under en hel månad, mellan den 5 juni och den 11 juli.

Namnet Dundret kommer från det finska ordet för fjäll, tunturi. Det kan också härledas till det samiska ordet för lågfjäll, tuoddar.

Anlaggning

Naturreservatet Dundret
1970 avsattes hela Dundret till ett 52 kvadratkilometer stort naturreservat. 2007 förstärktes naturskyddet i och med att området omfattades av Natura 2000, en bevarandeplan för Europas mest värdefulla naturområden. Det innebär bland annat att det råder skoterkörningsförbud utanför markerade skoterleder samt att det är förbjudet att låta hund gå lös under tiden 1 december-1 mars. Det är däremot tillåtet att: tälta, vandra/cykla, göra upp eld, plocka bär och matsvamp samt fiska enligt gällande lagar. Det går en asfalterad bilväg till Linbanetoppen, Femmanvägen, den är öppen för biltrafik under barmarksperioden.

Historik

De första skidåkarna i Gällivare
Skidåkningen har gamla anor i Gällivare, det är den uråldriga Suorravuoma-skidan bevis på. Den finns i dag på muséet i Gällivare och är en klenod som speglar den tidiga skidåkningen i området. Skidan hittades i myren Suorravuoma utanför Ullatti, på den plats som numera heter Martinvaara, och är tidsbestämd till tiden 1000 år före Kristus, det vill säga cirka 3000 år gammal!

0012_Gammal-4

Samer i området hade sedan urminnes tider använt skidor i sina, ibland veckolånga, jakter på björn och varg. 1884 avgjordes Sveriges första skidtävling mellan Jokkmokk och Kvikkjokk, det 22 mil långa Nordenskiöldsloppet. På startlinjen fanns 18 deltagare, de flesta var samer och nybyggare från Jokkmokk och Gällivare. Den legendariske, Paava Lasse Tuorda från Tuorpons sameby, vann på den ofattbara tiden 21 timmar och 22 minuter! Tiden inkluderar rasttid på totalt 1 timme och 20 minuter.

De första turisterna på Dundret
I samband med att järnvägen nådde Gällivare under 1880-talet blev Dundret en stor turistisk sevärdhet. Den första toppstugan byggdes på initiativ av den mystiska sammanslutningen Dundrets Dundrande Bröder (DDB) under 1880-talet på Lilla toppen. 1893 lämnades följande beskrivning i STF:s årsbok:
”Men hon (Toppstugan) kommer utan tvifvel att bli mäst ryktbar och mäst besökt af den stora förnäma turistvärlden. Det torde sannerligen ej dröja länge innan rundresan Luleå-Gellivare-Harsprånget-Jokkmokk-Luleå blir en av de mest fashionabla i Skandinavien, och af de turister som gör denna tur, komma nog de flesta att bestiga Dundret.”

Den ursprungliga toppstugan brann tyvärr ner 1953. En ny stuga byggdes 1954 på Linbanetoppen, nuvarande Fjällstugan.

Dundret utvecklas
Friluftsfrämjandet och Gällivare Sportklubb hade viktiga roller i den tidiga utvecklingen av Dundret och föreningarna drev anläggningen på ideell basis fram till 70-talet. Det stora språnget för Dundret som skidanläggning kom 1955 när den första linbanan anlades, en av Sveriges första. Investeringen gick på 600.000 kronor och säkerställdes genom en donation från skeppsredaren Sven Sahlén. Linbanan byggdes på Linbanetoppen (såklart!) och nu flyttades skidverksamheten dit efter att tidigare bedrivits på Lilla toppen, i nuvarande D-backen. Linbanan var igång till påsken 1978 då den havererade, två gånger! Linbanan revs och till säsongen efter ersattes den med Fjälliften.

0013_Gammal-3

Friluftsfrämjandet ligger också bakom Åke på toppen stugan. Det var friluftsfrämjaren Åke Nordvall som 1953 började att servera kaffe i en gammal skogsbrandfogdestuga på Stora toppen under helgerna. 1959 instiftade man Dundret toppluvan, en mössa som tilldelades den som under säsongen gjort mest besök i stugan. En tradition som fortfarande håller i sig, varje röd dag mellan 1 november-1 maj har man möjlighet att ta in inteckning i Dundret toppluvan genom att besöka stugan. Då kan man också passa på att beskåda alla tidigare innehavare av luvan. Fotografier på samtliga vinnare, från Lena Meurling som erhöll den första luvan 1959 till dagens innehavare, finns uppsatta på väggarna inne i stugan.

1970 byggdes de första stugorna på Dundret och 1972 byggdes Björnfällan, då världens längsta byggnad i torrfura. Hotell, restaurang och stugby har utvecklats under framförallt 1980-talet, idag är den övervägande delen av stugorna i stugbyn privatägda.

Backhopparen Jan Boklöv från Koskullskulle revolutionerade en hel sport med sin nya V-stil och säsongen 1988/89 vann han den totala Världscupen. Med anledning av hans framgångar beslutade Gällivare Kommun att bygga Dundretkullen, en 70 meters hoppbacke på Dundret. Anläggningen var klar 1990 och den 5 november samma år invigdes den nya hoppbacken på Dundret med en internationell tävling. Janne Boklöv satsade som vanligt allt. Det gjorde han i alla tävlingar, stor som liten, men han landade olyckligt och bröt höger fotled. Skadan var så allvarlig att karriären var över.

Under 1990-talet hittade även längdåkningen en arena på Dundret. Inför Junior VM som arrangerades på Dundret 1995 byggdes Dundrets skidstadion. Genom åren har anläggningen utvecklats och stått som värd för ett antal World Cup tävlingar. Efter hemmasonen Marcus Hellners dubbla OS-guld 2010 ändrades namnet till Hellnerstadion.

Ingemar Backman och Johan Olofsson är två andra världsstjärnor som haft Dundret som hemmaplan. Under 90-talet var de ikoner inom en ny vintersport, snowboard. Johan var en av förgrundsfigurerna i satsningen på en Snowboardpark på Dundret, Thunderpark, som invigdes 2006.

Dundret som tävlingsarena

Utförsåkning
De första pionjärerna som med skidor på fötterna mätte sina krafter på Dundret var den exklusiva skaran deltagare i Dundretloppet. Tävlingen genomfördes första gången 1921 och den historiske segraren hette …

Dundretloppet gick ut på att på snabbaste sätt ta sig ner från toppstugan till torget i Gällivare. En uppgift som krävde skicklighet både som utförsåkare och längdåkare eftersom de sista kilometrarna till målet gick på plan mark. Segrarna blev tilldelade Dundret Bragden som den mest komplette skidåkaren.

1934 anordnades den första slalomtävlingen på Dundret, och det blev startpunkten till utförsåkningens frammarsch i Gällivare. Tre år senare anordnades det första DM:et och arrangörerna lovade i annonseringen en fartfest på skidor. Det blev en stor folkfest med över 1.000 betalande åskådare. Fartfesten uteblev dock, banläggaren Sune Vallon hade lagt en bana som var så svår att åkarna var tvungna att staka för att ta sig runt vissa portar. 1946 arrangerade Gällivare SK det första i en lång rad alpina-SM på Dundret. Faktum är att Dundret är en av landets mesta SM-arrangörer. Hela 15 gånger har Dundret haft alpina SM-tävlingar. Två gånger, 1974 och 2002, har Gällivare/Malmberget arrangerat Total-SM med både längdåkning och utförsåkning. Vid SM 1974 var fortfarande D-Backen tävlingsarenan på Dundret och i slalomtävlingen fick publiken se en ny stjärna födas, Ingemar Stenmark.

0009_Gammal-Stenmark

Ingemar Stenmark gjorde många återbesök på Dundret, det mest omtalade var utan tvekan de alpina World Cup tävlingarna 1983, eller Top of Europe som tävlingshelgen kallades. Tävlingarna som avgjordes den 26-27 februari 1983 blev kort och gott en DUNDERSUCCÉ. Fantastiska 20.000 åskådare kantade tävlingsbanorna på Dundret under två oförglömliga dagar för att få se all världens bästa alpina åkare med vinnarna Ingemar Stenmark (storslalom) och Marc Girardelli (slalom) i spetsen. Det var en gigantisk idrottsfest som hade allt: Publikrusning, och en stämning i samhället som förde tankarna till de stora skidorterna nere i Alperna.

En föregångare till den stora alpina världscupfesten 1983, var annars de årligen återkommande Lapland Cup-tävlingar, som startade 1960 med högklassiga åkare på plats. Lapland Cup var mycket välorganiserade evenemang som genomfördes i samarbete mellan Gällivare SK och Malmbergets AIF.

Längdåkning
Den 11 april 1965 stod 228 deltagare på startlinjen vid Dundrets fot i den första upplagan av Dundret Runt. Redan under premiäråret kunde åkarna välja mellan två distanser, 3 eller 6 mil. Sexmilsåkarna startade ner mot Harrträsk medan tremilsåkarna tog linbanan (!) till Dundrets topp för att sedan korsa berget ner mot Kelvakontrollen på sydsidan.

0010_Gammal-skidflickor

Bakgrunden till loppet var ett besök i Gällivare av den legendariske skidledaren Gösta Frohm. Han tyckte att Friluftsfrämjandet borde starta ett motionslopp runt Dundret. ”Dundret Runt, säg namnet flera gånger och det blir poesi” tyckte han. Sagt och gjort, bara några månader senare genomförde Friluftsfrämjandet i Gällivare, med ordförande Eric Nylander i spetsen, den första upplagan av Dundret Runt.

1969 ingick linbanan upp till Dundret för sista gången i Dundret Runts spårkarta. Ett fruktansvärt isföre ledde till massor av skador, skid- och stavbrott. Året därpå ändrades spårdragningen, spåret drogs till Renforskningen och tillbaka. Det skapade ett ramaskri, Detta är inte Dundret Runt protesterade åkarna. 1971 fick slutligen Dundret Runts tremil sin nuvarande dragning. Tusentals skidåkare har genomfört Dundret Runt sedan starten 1965. I Gällivare har Dundret Runt blivit ett säkert vårtecken och årets mål för alla skidåkare.

Längdåkningen har fört en ganska blygsam tillvaro på Dundret efter att Dundretloppet las ner 1934 (om man ska kategorisera det som längdåkning). Efter byggandet av Dundret Skidstadion och Junior VM 1995 tog längdåkningen mer plats på Dundret. 1996 arrangerades världens första World Cup tävling i elljus på Dundret, FIS dåvarande chef, Bengt-Erik Bengtsson, minns tävlingarna:

“Vuokatti, Finland and Gällivare, Sweden had been organizers of well-conducted Junior World Championships and they were appointed by their national associations to host the opening of the World Cup season 1995/96.

The opening in Vuokatti went without any problems and the stars Vladimir Smirnov and Ljubov Egorova were the victors.

After the competition the organizer in Vuokatti organized 4-5 buses of the highest standard to take everyone to Gällivare.

Afterwards we revealed that we had no contact between the buses (no cell phones at this time), that the drivers only understood Finnish, that the planned restaurant for dinner in this wilderness was closed and that the Italian bus witnessed a deadly accident. Furthermore the temperature was -25 C.

You can imagine that the spirits were not high when everyone arrived in Gällivare at 00:30. (The consequence of this adventure resulted in a new addition to the World Cup rules. Travel: Bus transports longer than 400 km will not be allowed.)

The snow situation in Gällivare was good but the temperature was still around -25 C. The chief of Competition Torbjörn Tuoremaa told us to stay calm because he had contacts with the weather prophets, who said it would be warmer and so it happened. At the start it was – 5 C. The competition started 18.30.

Many spectators came and as there was only one road to the stadium there was a real traffic jam. But the people living in Lapland have a lot of patience. Six thousand persons came and created an electric atmosphere in the stadium and along the track. In Scandinavia we are used to training and competing in flood light. This light however was not accepted by the TV producers so a lot of equipment was rented in order to create the necessary TV picture. The intensity of the light was over 100 thousand watt.”

2004 skulle Östersund arrangera World Cup premiären på längdskidor, tyvärr hade de ingen snö och skidklubbarna i Gällivare fick frågan om de kunde arrangera premiären. På en veckas varsel lyckades man anordna tävlingarna och på ett så bra sätt att man fick förnyat förtroende. World Cup tävlingar på längdskidor har sedan dess anordnats ytterligare fyra gånger. Mest minnesvärd var tävlingarna 2008 då de två hemmaåkarna Charlotte Kalla och Marcus Hellner presterade fantastiska lopp och fick stå högst upp på prispallen.